Fjällgås
Anser erythropus (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Fjällgåsen är en liten gås, ungefär lika stor som en gräsand. Arten har minskat kraftigt i Sverige på senare år och antalet häckande par bedöms vara ca 15-20 stycken (2012). Utsättningsprojekt pågår för att försöka stärka den vilda populationen.

Biologi

Längd 53-66 cm. Vingspann 120-135 cm.
Grå fjäderdräkt, något tvärfläckad buk och vit undergump, kort skär näbb med vit bläs, och gul ögonring. Ungfåglar saknar den vita bläsen och tvärbanden, men har gul ögonring.

Habitat

Häckar vid myrar och sjöar i Lapplands fjälltrakter och rastar i södra Norrland och Mellansverige i samband med flyttningen.

Migrering

Flyttar i augusti-september och återvänder i april-maj. till sydöstra Europa och norra Mellanöstern och återvänder i april-maj. Fjällgåsen övervintrar normalt i sydöstra Europa och norra Mellanöstern, men lyckade försök har gjorts att lära de svenska fjällgässen hitta nya säkrare flyttvägar och övervintringsplatser i Nederländerna genom att använda vitkindade gäss som fosterföräldrar.

Födoval

Födan består av gräs och örter.

Beteende

Fjällgåsen är mycket skygg och syns sällan under häckningssäsongen. I samband med flyttningen kan den dock ses rasta, ofta i sällskap med andra arter, t.ex. sädgäss.

Fortplantning

Fjällgåsen bygger sitt bo nära vattnet i skydd av vegetationen. Honan lägger 4-6 ägg, som ruvas i 25-28 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 35-40 dagar men håller ihop med föräldrarna under första vintern.

Utbredning

Artens globala utbredning sträcker sig från norra Skandinavien till östra Sibirien.

---