Trädkrypare
Certhia familiaris Linnaeus, 1758

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Trädkryparen är en skicklig klättrare och använder den fina näbben till att plocka föda ur trädens barkspringor. Det svenska beståndet har minskat på senare tid och beräknas uppgå till omkring 750 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 13 cm.
Ovansidan är brunspräcklig och undersidan vitaktig. Den har ett tydligt ljust ögonbrynsstreck och näbben är mörk och böjd.

Habitat

Häckar i all slags skogsmark i södra och mellersta Sverige samt sparsamt och lokalt i Norrbotten och inre Norrland från Härjedalen till Lule Lappmark.

Migrering

Vanligen stannfågel, men vissa år förekommer invasionsartade flyttningar västerut.

Födoval

Födan består mestadels av insekter och spindlar, men även av en del frön från t.ex. gran, framförallt vintertid.

Beteende

Trädkryparen klättrar i sicksack eller i spiral med korta hopp uppför trädstammarna. När den nått trädets övre del kastar den sig ut i luften och landar vid basen av nästa träd.

Fortplantning

Honan bygger boet i hålrummet bakom ett löst barkstycke, i en trävägg eller i en specialholk. Underdelen av boet består av grankvistar och ovanpå byggs boskålen av enbast och björknäverbitar och fodras med fjädrar. Boet hålls ihop med hjälp av spindelväv. I början av maj lägger honan 4-8 ägg, som hon ruvar i 14-16 dagar. Äggen är vita med rödbruna fläckar och ca 16 mm långa och 12 mm breda. Under ruvningstiden matas honan av hanen. Ungarna stannar i boet i 15-17 dagar. Oftast produceras en andra kull som är mindre än den första.

Utbredning

Utbredningen sträcker sig från Brittiska öarna österut till Japan. Arten förekommer även i stora delar av Nordamerika.

---