Mindre hackspett
Dendrocopos minor (Linnaeus, 1758)

Mindre hackspett Roger Nordahl

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Nära hotad (NT) 

Beskrivning

Den mindre hackspetten är Sveriges minsta hackspett, ungefär lika stor som en gråsparv. Beståndet minskade fram till 1990-talet, men har ökat på senare tid och uppskattas till omkring 7000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 14-15 cm.
Ryggsidan är svart- och vitstrimmig och undersidan är ljus med streckade kroppssidor. Undergumpen är grå. Näbben är kort och spetsig. Hanen har en lysande röd hjässa, medan honans hjässa är svart. Ungfåglarna är mattare i färgen, med gulaktig undersida. Den unga hanen får tidigt röda inslag på hjässan.

Habitat

Häckar i löv- och blandskog, särskilt i äldre skogar med god tillgång på döda och döende träd. Arten förekommer i hela landet upp i fjällens björkbälte.

Migrering

Stannfågel, men invasionsartade flyttningar förekommer.

Födoval

Födan består främst av insekter, t.ex. skalbaggar och larver av flugor, växtsteklar och fjärilar.

Beteende

Den mindre hackspetten söker ofta sin föda på smala träd eller på döda eller döende grenar. Under vintern ses den ofta i vass, där den genomsöker torra bladvassrör efter övervintrande insekter och spindlar. Trumningen är späd och ofta utdragen, upp till tre sekunder. Flykten är snabb och går i lätta bågar.

Fortplantning

Bohålet hackas upp i en sidogren eller i torrved i april-maj och är färdigt efter ca 14 dagar. Vanlig boträd är al, björk och asp. I slutet av maj lägger honan 4-6 ägg, som ruvas av båda föräldrarna (främst av hanen under natten). De vita äggen är ca 20 mm långa och 15 mm breda. Ungarna matas av båda föräldrarna och är flygfärdiga efter 18-20 dagar, oftast i slutet av juni eller i början av juli. De vita äggen är ca 20 mm långa och 15 mm breda.

Utbredning

Arten förekommer i stora delar av Europa och norra Asien samt lokalt även i Nordafrika.

Mediafiler på webben
Läs mer