Mindre korsnäbb
Loxia curvirostra Linnaeus, 1758

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson

---

Beskrivning

Den mindre korsnäbben är den vanligaste korsnäbben i Sverige och är Medelpads landskapsfågel. Beståndet uppskattas till omkring 320 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 17 cm.
Vuxna hanar är tegelröda, framförallt på bröstet och övergumpen. Ryggen är mörk, vingarna mörkbruna och stjärten är kort och kluven. Honorna är grågröna med gulgrön övergump och mörkt streckad rygg. Näbben har tydligt korsade näbbhalvor. Ungfåglarna är brungrå och med mörkt streckad rygg och buk. Deras näbb är till en början rak men näbbhalvorna växer så småningom över varandra.

Habitat

Häckar i grandominerad barrskog i hela Sverige.

Migrering

Mindre korsnäbbens flyttningsrörelser styrs av näringstillgången. Under goda kottår kan arten ses året runt, medan vid sämre näringstillgång kan den utvandra till andra områden.

Födoval

Den mindre korsnäbben är specialiserad på granfrön, men även frön från tall och lärk ingår i födan.

Beteende

Den mindre korsnäbben håller ofta till i grantopparna och letar föda. Den grova näbben används för att knipsa av de mogna kottarna och plocka ut fröna. 

Fortplantning

Honan bygger boet, som placeras i en gran eller tall. Underlaget utgörs av fina grankvistar och boskålen byggs av lavar, mossa och strån, och fodras ibland med fjädrar eller ull. Honan lägger 3-4 ägg, som hon ruvar i 13-16 dagar. Äggen är vitaktiga med rödbruna fläckar och ca 21 mm långa och 14 mm breda, De läggs vanligen redan under senvintern. Under ruvningen matas honan av hanen. Ungarna lämnar boet efter 16-18 dagar, men matas av båda föräldrarna i ytterligare minst 3 veckor.

Utbredning

Utbredningen är cirkumpolär på norra halvklotet och i Europa har arten en splittrad utbredning från norra Skandinavien till Nordafrika.

---