Ortolansparv
Emberiza hortulana Linnaeus, 1758

Ortolansparv hane Andrej Chudý

Texter: Tove von Euler, Ulf Johansson CC-BY


Beskrivning

Ortolansparven har minskat i Europa under hela 1900-talet på grund av jakt och miljögifter. Det svenska beståndet uppskattas till 6300 häckande par (2012).

Biologi

Längd 16 cm.
Hanen har grågrönt huvud med ljus ögonring och gult mustaschstreck. Strupen är gul och undersidan är rödbrun med ett gråaktigt bröstband. Näbben är rödaktig. Honan och ungfåglarna är mer diffust tecknade och hjässan och den övre delen av bröstet är streckade.

Habitat

Häckar framförallt i öppen terräng som skogsbryn, åkerholmar, lövdungar och buskmarker i anslutning till odlad mark. Merparten av beståndet finns i mellersta och norra Norrlands kustland.

Migrering

Nattflyttare. Flyttar i augusti-september till Västafrika söder om Sahara och återvänder i maj, hanarna 5-6 dagar före honorna.

Födoval

Vuxna fåglar äter framförallt frön och ungarna matas med insekter, främst larver.

Fortplantning

Honan bygger boet som placeras väl dolt på marken. Det byggs som en skål av torra strån och fodras ofta med rottrådar och hästtagel. Honan lägger 4-6 ägg, som hon ruvar i 11-13 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna och stannar i boet 10-12 dagar. 

Utbredning

Häckar i stora delar av Europa samt i Asien till Mongoliet i öster. Arten förekommer också i Antalonien och österut till Iran.


Mediafiler på webben
Läs mer