Järpe
Tetrastes bonasia (Linnaeus, 1758)

Järptupp Tatiana Bulyonkova

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Klassificering

(Endast en art i släkte Tetrastes.)
Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Järpen förekommer i nästan hela landet och är den minsta av våra svenska skogshöns. Fullvuxna tuppar känns igen på sin svarta strupfläck med vit kant. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 120 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 36 cm.
Järpen har en knubbig kropp och kort huvudtofs. Fjäderdräkten är spräcklig, med gråaktig rygg och brokiga kroppssidor i rödbrunt, svart och vitt. Stjärten är spräcklig med ett brett svart band innanför den vita bakkanten. Tuppen har en svart strupfläck med vit kant runtom. Hönor och ungfåglar har ljus strupe.

Habitat

Järpen häckar i skogsområden i hela Sverige förutom i södra Skåne, på Öland och Gotland. Arten förekommer ofta vid fuktstråk i lövblandad barrskog men även i tät granskog.

Migrering

Järpen är stannfågel, men kortare flyttningar sker under hösten.

Födoval

Huvudfödan består av växter, under vintern särskilt hängen och knoppar från al och björk. Kycklingarna äter insekter.

Beteende

Järparna håller mestadels till på marken där de söker sin föda. Natten tillbringas ofta i en tät gran.

Fortplantning

Boet utgörs av en fördjupning i marken i skydd av träd eller buskar. Hönan lägger 7-11 ägg som hon ruvar i 25 dagar. Kycklingarna lämnar boet efter två dagar och leds av hönan. De är flygfärdiga efter ca en månad, men håller ihop med hönan ytterligare en tid.

Utbredning

Järpen häckar i Finland, större delen av den ryska taigan och i centrala Europas bergskedjor. I delar av centrala Europa har den minskat kraftigt som en följd av jakt och skogsavverkning.


Mediafiler på webben
Läs mer