Mosnäppa
Calidris temminckii (Leisler, 1812)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Mosnäppan förekommer i fjällkedjan och längs Norrlandskusten. Beståndet vid kusten har minskat kraftigt sedan 1960-talet som ett resultat av ändrad markanvändning. Det totala beståndet bedöms dock ha varit stabilt de senaste 30 åren och man uppskattar att omkring 7500 par häckar i Sverige (2012).

Biologi

Längd 15 cm.
I sommardräkt är ryggen gråaktig med svarta eller gulbruna teckningar. Huvudet och bröstet är finstrimmigt i grått och gulbrunt. Arten har ofta tydlig vit ögonring och förhållandevis kort och smal näbb. Benen är smutsgula eller grönaktiga. Vintertid är fjäderdräkten mer enfärgat grå, med markant vit buk. Bröstpartiet är diffust grått till sandfärgat. Ungfåglar liknar de vuxna fåglarna i vinterdräkt men har ljust fjälltecknad ovansida.

Habitat

Häckar i fjällkedjan, ofta i anslutning till vatten, och längs kusten i Norrland på sandiga stränder med gles vegetation.

Migrering

Flyttar i juli-september (vuxna fåglar flyttar tidigare än ungfåglar) till tropiska Afrika. En del övervintrar också i Medelhavsländerna. Återvänder i maj, med maximum kring den 20:e.

Födoval

Födan består av smådjur, särskilt skalbaggar, flugor och fjädermygg och deras larver. Under flyttningen utgörs en stor del av födan av maskar, kräftdjur och små blötdjur.

Beteende

Mosnäppan är ganska orädd och uppträder ofta enstaka eller i mindre sällskap och slår sig sällan ihop med andra arter.  

Fortplantning

Boet utgörs av en grund fördjupning, öppet eller i låg vegetation. Arten har ofta ett dubbelkullsystem, där honan lägger två kullar parallellt, varav den första ruvas av hanen och den andra av honan. Varje kull består av 4 ägg som ruvas i 21-22 dagar. Ungarna vaktas av ”sin” förälder och är flygfärdiga efter 15-18 dagar.

Utbredning

Arten häckar i Skottland och på den ryska tundran ända bort till Stilla havet.

---