Taltrast
Turdus philomelos C.L. Brehm, 1831

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Taltrasten är vår vanligaste trast och Smålands landskapsfågel. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 1,9 miljoner häckande par (2012).

Biologi

Längd 23 cm.
Ovansidan är jämnbrun och undersidan är gulvit och tätt beströdd med svarta, lite trekantiga fläckar. Bröstet och kroppssidorna har ofta en gulbeige ton. Undre vingtäckare är rostfärgare, vilket ibland kan ses i flykten.

Habitat

Häckar i alla typer av skog över hela landet, dock sparsammare närmast fjällen.

Migrering

Flyttar i september-oktober till sydvästra Europa (ibland även till Nord-afrika) och återvänder i slutet av mars-maj. Enstaka individer kan också övervintra i södra och mellersta Sverige.

Födoval

Födan består av mask, insektslarver, snäckor m.m., och under hösten även av bär, t.ex. blåbär och lingon.

Beteende

Taltrasten sjunger ofta från en trädtopp, flitigast i skymning och gryning. Den är en skicklig härmare med bred repertoar. Under vårflyttningen ses den ibland hoppa omkring och leta föda i öppna marker, t.ex. gräsmattor och hagar, men ofta håller den sig gömd i buskar och flyger snabbt iväg om den blir störd.  

Fortplantning

Det skålformade boet placeras på låg höjd i ett träd eller en buske, ofta gran eller en, eller direkt på marken. Honan lägger 4-5 ägg, som hon ruvar i 12-14 dagar. Äggen är grönblå med mörkgröna eller mörkbruna fläckar och ca 28 mm långa och 20 mm breda. Ungarna matas av föräldrarna och stannar i boet ca 14 dagar. Blir de störda kan den de dock lämna boet betydligt tidigare. Vanligtvis fortsätter matningen av ungarna under ytterligare ca två veckor. Oftast förekommer två kullar.  

Utbredning

Utbredningen sträcker sig från Brittiska öarna och Iberiska halvön österut i ett brett bälte genom Ryssland fram till Bajkalsjön och i söder till Kaukasus och norra Iran. Arten är dessutom inplanterad i Nya Zeeland och Australien.

---