Småfläckig sumphöna
Porzana porzana (Linnaeus, 1766)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Småfläckig sumphöna är relativt sällsynt i Sverige. Den gömmer sig ofta i vegetationen och upptäcks lättast genom sitt karakteristiska läte. Uppskattningsvis häckar omkring 250 par i Sverige (2012).

Biologi

Längd 23 cm.
Den småfläckiga sumphönan har en kompakt kropp med kort hals och näbb. Hanen är något större än honan. Hjässan är mörk och ansiktet är blågrått, med en brun fläck bakom ögat. Strupen, framhalsen och bröstet är skiffergrå med små vita prickar. Näbben är smutsgul i spetsen och rödgul vid basen. Ryggen är mörkbrun, med små vita prickar och streck och undersidan skiftar i blågrått och ljusbrunt med vita prickar som övergår i kraftiga tvärband på sidorna. Ungfågeln liknar de vuxna fåglarna men har en mer brunaktig grundfärg.

Habitat

Häckar sällsynt vid kärr och vassjöar.

Migrering

Den småfläckiga sumphönan är nattflyttare och flyttar i augusti-oktober, troligen till tropiska Västafrika och återvänder i april-maj.

Födoval

Födan består mestadels av små vattendjur, t.ex. sländor, skalbaggar, fjärilslarver, flugor, myggor, snäckor och sniglar, och delar av vatten-växter.

Beteende

Arten är mycket svår att få syn på och känns lättast igen på sitt mycket karakteristiska läte, som kan höras under vår- och försommarnätter. Den är mycket skygg och gömmer sig gärna i tät vegetation.

Fortplantning

Hanen och honan bygger tillsammans boet, som består av döda växt-delar. Boet placeras ofta beläget på en tuva, skyddat av vass och starr. Honan lägger 10-12 ägg, som ruvas av båda föräldrarna. Ungarna kläcks vid olika tillfällen och varje ägg ruvas i 18-19 dagar. De först kläckta ungarna stannar 2-3 dagar i boet, tills övriga kläckts. De första dagarna matas de av föräldrarna, men sedan söker de föda på egen hand. Ungarna är flygfärdiga efter drygt en månad.

Utbredning

Arten finns över en stor del av Europa och främre Asien.

---