Ängshök
Circus pygargus (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

I Sverige förekommer ängshöken främst på Öland och Gotland.  Beståndet har minskat sedan 1970-talet och uppskattas idag till omkring 59 häckande par.

Biologi

Längd 43-47 cm. Vingspann 105-120 cm.
Den vuxna hanen är mörkare grå än sina släktingar och nästan hela ytterdelen av vingen är svart. Ett brett svart band löper längs ovansidan av vingen och på undersidan syns två mer diffusa band. Honan är brunaktig med ljust, strimmigt bröst och mörk rygg. Ungfåglarna liknar honan, men undersidan är orangebrun och saknar streck.

Habitat

I Sverige är ängshöken en ovanlig häckfågel. Den är främst knuten till alvarmark och agmyrar, men den påträffas även vid sjöar, på ängsmarker och i åkrar. Sporadiskt förekommer häckning också på andra platser i södra Sverige.

Migrering

Flyttar i juli-september till tropiska Afrika och återvänder i april-maj.

Födoval

Födan består mestadels av smågnagare och insekter, men ibland även av småfåglar, näbbmöss, ödlor och groddjur.

Beteende

Arten föredrar öppna slätter med högt gräs, hedar och alvarmark. Flykten är lätt och dansande och under jakt stryker ängshöken fram lågt över marken.

Fortplantning

Ängshöken häckar i enstaka par eller i glesa kolonier. Det händer att en hane har flera honor. Honan bygger själv boet och lägger 4-5 ägg, som hon ruvar i 27-30 dagar. De vita äggen är ca 45 mm långa och 33 mm breda. Ungarna är flygfärdiga efter 35-40 dagar och självständiga efter ytterligare 10-14 dagar.

Utbredning

Ängshöken har en fragmentarisk förekomst i centrala och södra Europa, men den förekommer mer allmänt i ett tämligen stort område i östra Europa och västra Asien. Lokalt även i Nordafrika.

---