Rödvingetrast
Turdus iliacus Linnaeus, 1766

Rödvingetrast Richard Fisher

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Rödvingetrasten är den minsta av våra trastar. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 1,1 miljoner häckande par (2012).

Biologi

Längd 20 cm.
Rödvingetrasten har ett brett gulvitt ögonbrynsstreck och ett vitt mustaschstreck. Ovansidan är mörkt brun och undersidan är tydligt längsstreckad. De undre vingtäckarna och kroppssidorna är klart roströda, vilket framförallt kan ses i flykten, men även på nära håll på sittande fåglar.

Habitat

Häckar i skogsmark i norra och mellersta Sverige men saknas nästan helt i Skåne, Blekinge, Halland och sydvästra Småland.

Migrering

Flyttar i slutet av september-november, huvudsakligen till sydvästra Europa, och återvänder i mars-maj. En del rödvingetrastar kan även flytta mot sydöst till områdena runt Svarta havet. Det händer att enstaka fåglar försöker övervintra i Sverige, särskilt efter bärrika höstar och under milda vintrar.

Födoval

Födan består mestadels av maskar, snäckor, skalbaggar och andra insekter, framförallt larver, och under hösten även en del bär.

Beteende

Under vårflyttningen kan rödvingetrastar ses rasta i stora blandade trastflockar, där de hoppar fram på marken i jakt på föda. Under höstflyttningen, ofta i oktober, kan man nattetid höra det typiska flyktlätet över städer.

Fortplantning

Honan bygger boet av strån blandade med jord och fodrar det med fina strån. Boet placeras lågt, ofta på marken, i en grenklyka eller i en murken stubbe. Honan lägger 5-6 ägg, som hon ruvar i 12 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna. De lämnar boet efter 9-11 dagar och är fullt flygkunniga efter ytterligare ett par dagar. I landet södra delar produceras ibland en andra kull.

Utbredning

Utbredningen är mycket nordlig, från Island och norra Skottland österut till nordöstra Sibirien.


Mediafiler på webben
Läs mer