Smålom
Gavia stellata (Pontoppidan, 1763)

Smålom Jason Crotty

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Nära hotad (NT) 

Beskrivning

Smålommen är betydligt ovanligare än storlommen och förekommer i tjärnar och små skogssjöar i västra och norra Sverige. Antalet häckande par uppskattas till omkring 1600 (2012). Arktiska smålommar kan dock ses i stora antal längs de svenska kusterna under våren. Smålommen är Värmlands landskapsfågel.

Biologi

Längd 53-69 cm. Vingspann 106-116 cm.
I sommardräkt har smålommen ljusgrått ansikte och strupe, brunröd framhals och jämnbrun rygg. Vintertid är ansiktet och strupen vita och ryggen är beströdd med en mängd små vita prickar. Näbben hålls ofta något uppåtriktad. Ungfåglarna liknar vuxna fåglar i vinterdräkt, men har mindre fläckad rygg och gråare huvud och hals.

Habitat

Smålommen häckar sparsamt i tjärnar och andra småvatten i västra och norra delen av Sverige. 

Migrering

Flyttar till Västeuropas kuster i augusti-september och återvänder i april till mellersta Sverige och i början av maj i norra Sverige. Ett fåtal övervintrar i södra Östersjön.

Födoval

Födan består av fisk, bl.a. mört och abborre.

Beteende

Smålommen kan flyga långa avstånd till större sjöar eller till havet för att fiska och bär fisken i näbben tillbaka till häckplatsen. Uppträder ofta tillsammans med storlommen.

Fortplantning

Häckar vanligtvis i enstaka par och bygger sitt bo i en tuva nära vattnet. Honan lägger 1-2 ägg som ruvas av båda föräldrarna i 26-28 dagar. Ungarna matas med fisk och är flygfärdiga efter ca 7 veckor. 

Utbredning

Arten förekommer cirkumpolärt på nordliga breddgrader och flyttar till isfria kuster under vintern.


Mediafiler på webben
Läs mer